Välkommen till bloggen

Hej!

Välkommen till första inlägget! Representanter från ATG, svensk trav- och galoppsport samt gäster kommer i den här bloggen skriva om den framtida spelmarknaden, och först ut är jag. Jag heter Hasse Skarplöth och jag är vd på ATG.

Den kommande omregleringen av spelmarknaden är förstås en stor fråga för mig och mina medarbetare på ATG. Dagens monopol kommer ersättas av ett licenssystem, och det landskap som ATG verkar i kommer att förändras radikalt. Jag har länge förespråkat ett licenssystem och jag är glad att utredningsdirektivet nu är på plats. I slutet av oktober tillsattes även Håkan Hallstedt, generaldirektör på Lotteriinspektionen, som utredare och därmed har vi kommit ytterligare ett stort steg på vägen mot den nya spelmarknaden.

Så vad är det för reglering vi kan förvänta oss 2018? Ja, även om utredningsdirektivet är ganska allmänt formulerat, så kunde vi skönja flera av våra idéer och önskemål i texten. Exempelvis omfattar direktivet en bedömning av behovet av att reglera vinståterbetalningsnivåerna. I min bok är det en otroligt viktig åtgärd för att minska spelproblem.

De produkter som idag orsakar mest problem för spelarna har en vinståterbetalning runt 93-98 procent, vilket leder till ett osunt spelande. Det kan bland annat Stödlinjens statistik vittna om, där nätkasino (som har mycket hög vinståterbetalningsprocent) är orsaken till runt hälften av samtalen. Jag får riktigt ont i magen av att se aggressiv reklam med bonusar för nätcasino när jag samtidigt vet att följden för många konsumenter är överkonsumtion och/eller spelberoende. Det är således positivt att utredaren har fått i uppdrag att se över om det krävs en reglering.

Vad jag däremot saknar i utredningsdirektivet är en skrivning om ett mer preciserat uppdrag kring spelansvarsåtgärder. Exempelvis finns det internationellt ansedda verktyget GAM-GaRD till förfogande. GAM-GaRD klassificerar spel efter risknivåer, beroende på hur spelet är utformat och vilka egenskaper det har. Forskning visar att det framförallt finns tio faktorer som gör spelprodukter mer eller mindre riskabla, exempelvis hur hög frekvens spelet har (ju kortare tid mellan spelen, desto högre risk) och just vinståterbetalningsnivå (ju högre nivå, desto högre risk).

Jag efterfrågar att utredaren beaktar ett strukturerat sätt att se på spelformer och dess risknivåer – ska vi höja konsumentskyddet måste åtgärderna ta sikte på de största riskerna. Det är rimligt att arrangörer av högriskspel åläggs särskilda åtgärder för att minska riskerna och skydda sina kunder.

Vi får inte sätta upp ett regelverk som behandlar alla spelprodukter lika, för det är de verkligen inte ur ett spelproblemperspektiv. För mig skulle det vara lika absurt som att omreglera dryckesmarknaden och behandla inköp av drycker lika. Som konsument har jag ingen lust att inhandla min mjölk eller för den delen min lättöl på Systembolaget. Dessutom skulle det ha noll effekt på de alkoholproblem som vårt samhälle brottas med.

Utredaren Håkan Hallstedt har en komplex uppgift framför sig. Men tack vare hans gedigna erfarenhet inom spelområdet är tidplanen fullt realistisk.

Author's imageHasse SkarplöthVD, ATG
Posted in:
About the Author

Hasse Skarplöth

Hasse Skarplöth

VD ATG