Spelprodukternas risknivåer måste tas i beaktande

Hej!

I mitt andra blogginlägg vill jag närmare belysa hur ATGs förslag till en ny spelreglering baserad på Lika Villkor på intet sätt står i motsatsförhållande till att reglera spelprodukter olika beroende på den risk för spelproblem den utgör för spelaren.

Men först ett ord om formatet för bloggen. Förra veckan testade vi ett nytt grepp genom att bjuda in en gästskribent och det kommer vi fortsätta att göra. Vi strävar efter att skapa bra dialog och ett öppet meningsutbyte i speldebatten. Att erbjuda våra plattformar till andra intressenter i spelfrågan är ett sätt.

Förra veckans gästskribent var Gustaf Hoffstedt, generalsekreterare i Branschföreningen för Onlinespel (BOS). Jag vill passa på att tacka Gustaf för ett i flera avseenden bra inlägg. Men som Hammarby-vän har jag lärt mig att inlägg sällan leder hela vägen till mål och jag tycker nog att Gustafs inlägg till slut landar på läktaren.

Gustaf menar att vi är bara är pragmatiska och talar i egen sak som pratar om Lika Villkor när vi samtidigt vill göra skillnad på olika spelprodukter. Men i min bok är det en central spelansvarsåtgärd – kanske till och med en moralisk sådan. Det handlar inte om särbehandling. Hur ska vi kunna ge konsumenter rätt skydd om vi inte skiljer på olika spelprodukters risker? Det finns skäl till varför vanliga bilister har säkerhetsbälte medan rallyförare har både säkerhetsbälte och hjälm.

Nyligen var jag och flera andra branschföreträdare inbjudna till riksdagen för att prata om vad vi tycker är viktigast på en framtida spelmarknad. Då visade jag bland annat ovanstående bild som beskriver hur många svenskar som spelar på de vanligaste spelformerna och hur stor del av samtalen till Stödlinjen som föranletts av spel på respektive spelform.

För den som ringer till Stödlinjen är det frivilligt att ange vilken spelform som huvudsakligen orsakat spelproblemen, men mig veterligen finns det inget som tyder på att det skulle finnas en större benägenhet att ange nätkasino än någon annan spelform. Siffrorna ger alltså en mycket tydlig indikation på vad som just nu orsakar problem bland svenska spelare. Och jag tror egentligen inte att någon är förvånad.

Det allmänt vedertagna verktyget för att bedöma en spelprodukts risk, GAM-GaRD, utgår från tio egenskaper. Såsom spelet är konstruerat lyckas nätkasino nästintill pricka in samtliga tio:
  1. Hög frekvens – Ju kortare tid mellan spelen desto större risk.
  2. Hög vinståterbetalning – Ju högre vinståterbetalningsnivå desto större risk.
  3. Parallella spel – Ju större möjlighet att spela med parallella insatser desto större risk.
  4. Rörliga priser – Ju större utrymme spelaren har att öka den egna insatsen desto större risk.
  5. Hög jackpot – Höga jackpots lockar spelare men har enligt GAM-GaRD marginell effekt då den upplevda sannolikheten att vinna är låg
  6. ”Nästan-vinster” – Ju mer spelaren upplever att denne var nära att vinna desto högre risk.
  7. Fortlöpande spel – Ju färre naturliga pauser ett spel innehåller desto högre risk.
  8. Tillgänglighet – Ju större tillgänglighet till spelet desto högre risk.
  9. Betalningsmomentet – Att betala med kort, kredit eller med ett digitalt belopp på en skärm sänker den psykologiska uppfattningen om pengarnas värde och ökar risken.
  10. Kontrollillusion – spel där spelaren ges uppfattningen att denne kan påverka utkomsten mer än eller lika mycket som slumpen medför en högre risk

Jag tycker det är beklämmande att de bolag som erbjuder dessa produkter så nonchalant och enträget hänvisar till kundens efterfrågan och samtidigt avsäger sig ansvaret för skadeverkningarna.

Innan jag sätter punkt för det här inlägget vill jag också nämna att jag välkomnar den typ av kampanj som Riksförbundet Spelkontroll nyligen har tagit initiativ till. Jag ska inte fördjupa mig vidare i frågan om spelreklam här och nu, men tipsar gärna om att läsa den gångna helgens artikel i Dagens Nyheter. Du hittar den här.

På förekommen anledning vill jag avsluta med att understryka det självklara. Vi vill se ansvar och konkurrens på lika villkor. Vi vill att alla spelbolag ska kunna erbjuda alla tillåtna produkter – inga exklusiviteter – men att de ska vara reglerade enligt risk. Med de förutsättningarna är det sedan upp till varje bolag att avgöra om både spelansvar och lönsamhet ryms i affärsmodellen.

Det är rättvist både för spelbolagen och mot spelarna.

Hasse Skarplöth

VD, ATG

 

Author's imageHasse SkarplöthVD ATG
Posted in: