Plockepinn

Att vara politiker kan ibland kännas som att man deltar i något stort spel. Ett exempel jag ofta har hört användas är biljard. Man puttar på en kula på ett biljardbord. Kulan puttar till andra kulor och i bästa fall hamnar rätt kulor i kassarna vid sidan av bordet. När det gäller spelregleringen brukar många av oss mer prata om spelet plockepinn. Ändrar vi en centralt belagd pinne riskerar den att dra med sig fler i ett fall som inte är helt förutsägbart.

Det finns en bred majoritet i riksdagen för att nu lämna nuvarande lagstiftning om spel i Sverige. En lagstiftning som fungerat som skyddslagstiftning i en tid då internet inte fanns. Men i takt med att allt fler spelar på telefoner, läsplattor eller datorer så spelar man allt oftare hos bolag där inte svensk lagstiftning gäller. Och när reklam sänds jag även då är det lagstiftningen som gäller i landet där tv-sändaren är förlagd som gäller. Och i slutändan funderar nog många om svensk lagstiftning fungerar.

När spelregeleringen ändras måste skydd till spelberoende finnas kvar
Med ett licenssystem blir det större möjligheter att kräva att bolagen skall ställa upp på vissa grundkriterier för att få lov att inneha en licens. Man kan också tänka sig att licensierade bolag i syfte att visa upp sig som seriösa också vill ställa upp på vissa etiska grundkriterier för att kunna verka. Hästnäringen och ATG har beslutat att de också vill ingå i ett kommande licenssystem.

Den nuvarande lagstiftningen är gjord för att skydda de som annars lätt kan bli beroende och spela bort stora summor pengar. Det är ungefär en tredjedel av befolkningen som spelar regelbundet minst en gång i veckan. Och några procent spelar dagligen ofta med som stora summor. Ett grundkriterium för mig är att inte problemspelandet ökar när vi ändrar spelregleringen.

Vart pengarna går

Den andra viktiga delen i nuvarande lagstiftning handlar om att pengar från spel i huvudsak ska komma staten, hästnäringen och ideell sektor till godo. Även här är det viktigt att göra en reglering som inte skadar dessa aktörer. Civila sektorn brukar lyfta fram Danmark för att visa att det är lätt att pengar försvinner bort från civila sektorn vid en omreglering. Håkan Hallstedt har i ett tidigare blogginlägg på denna sida lyft fram svårigheter men att skapa det hästnäringen brukar kalla lika villkor. Då ju inte alla har monopol och ansvar för banor och annan infrastruktur på gott och ont.

Annonspengar

En grupp som allt mer börjar komma i fokus är tidningssektorn. Det är stora summor i annonsintäkter som spelbolagen lägger för att söka öka sina marknadsandelar. Summor som de flesta bedömare påstår vida överstiger presstödet. Skulle vi lagstiftare som ju skulle ligga nära till hands besluta att införa ett totalt förbud emot all spelreklam så skulle tidningsbranschen drabbas mycket hårt. Skulle vi inte lägga någon form av reglering alls på vad och hur man får göra reklam då kan man riskera att få en större överföring av spelare till mycket farligare spel och då riskerar spelberoendet att ökar med allt vad det kan föra med sig i kostnader för samhället.

I takt med att utredningen pågår så växer antalet frågor eller pinnar i vårt plockepinn. Men det börjar också bli lite ordning och stadga i hur pinnarna skulle kunna läggas. Kommer vi att kunna göra alla glada? Jag tror inte det. Men kanske kan i alla fall alla i fortsättningen se en struktur som kan vara mer hållbar än dagens system.

Agneta Börjesson
Riksdagsledamot och spelpolitisk talesperson (Mp)

 

Author's imageAgneta BörjessonRiksdagsledamot och spelpolitisk talesperson (Mp)
Posted in: