Penningtvättslagstiftningen kan inte påstås komma från klar himmel

Den 26 juni 2017 är det tänkt att spelbranschen ska omfattas av penningtvättslagstiftningen.

Samma lagstiftning som banker, värdepappersrörelser och betaltjänster lyder under ska alltså gälla för spelbranschen. Reaktioner inom branschen, från spelare till spelanordnare och från ombud till medarbetare varierar kraftigt.

Det är ett massivt arbete som hela branschen står inför. Tiden är knapp, lagen nära förestående och inga föreskrifter från Li i sikte.

Ett par återkommande reaktioner har varit ”varför nu och inte tidigare?” och ”är det verkligen rimligt att samma krav ska ställas på spelbranschen som på bankerna?”. För en utomstående kan det verka som om spelbranschen har ett massivt arbete framför sig att bygga upp samma strukturella kontroller som bankerna har. Det finns även farhågor att det kommer bli lika krävande för en spelare att lägga ett spel som det idag är att öppna ett bankkonto hos en bank.

För att bena ut både frågor och farhågor kan det vara bra att snabbt gå igenom hur vi har hamnat där vi är idag med penningtvättslagstiftningen.

  • Det första penningtvättsdirektivet, som penningtvättslagen grundar sig på, antogs av EU 1991 och syftade till att förhindra att friheten för kapitalrörelser och friheten att tillhandahålla finansiella tjänster utnyttjades för penningtvätt. För att göra en lång historia kort kan vi sammanfatta utvecklingen av penningtvättslagen med att för varje revidering har flera aktörer kommit att omfattas.
  • Kasinoverksamheten kom att omfattas av det tredje penningtvättsdirektivet från 2005 och vid implementeringen av samma direktiv till svensk lagstiftning 2009 diskuterades det då att omfatta hela spelbranschen. Att det på regeringsnivå beslutades att avvakta med detta var för att regeringen ansåg att det krävdes en mer djupgående analys av spelområdet innan beslut kunde tas.
  • Lotteriinspektionens riskanalys av spelbranschen blev klar 2014 och konstaterade att branschen innehåller både högriskområden och lågriskområden, inte sällan inom samma verksamhet.
  • När nu det fjärde penningtvättsdirektivet ska implementeras i svensk lag och träda ikraft i sommar kommer Lotteriinspektionens riskanalys som ska presenteras under våren 2017 att ligga till grund för eventuella undantag från lagstiftningen.

Men är det rimligt att samma krav ska ställas på spelbranschen som på övriga aktörer som omfattas av penningtvättslagstiftningen? För att besvara den frågan bör man titta på syftet med lagstiftningen ”… att förhindra att finansiell verksamhet och annan näringsverksamhet utnyttjas för penningtvätt eller finansiering av terrorism.” Verksamhetsutövarna ska uppnå syftet med lagen genom åtgärder baserade på ett riskbaserat förhållningssätt. Det här innebär att anordnarna av spel kommer får krav på sig att göra egna bedömningar var riskerna för penningtvätt finns i verksamheten och vilka åtgärder som behöver göras för att förhindra att verksamheten utnyttjas. Åtgärderna som ska vidtas kommer vara lika för alla där risken för penningtvätt eller finansiering av terrorism är hög.

Att spelbranschen ska komma att omfattas av penningtvättslagstiftningen kan med andra ord inte påstås komma som en blixt från en klarblå himmel. Men det är nu jobbet börjar.

Mathilda Bergquist

AML Officer, ATG

 

Author's imageMathilda BergquistAML Officer, ATG
Posted in: