Hästnäringens fantastiska möjligheter

Idag finns det runt 360 000 hästar i Sverige. Det gör oss till det näst häst-tätaste landet i Europa. Hästen har en viktig betydelse för vår samhällsekonomi. I dagsläget ger svensk hästnäring totalt upphov till en samhällsekonomisk omsättning på totalt cirka 45 – 50 miljarder kronor per år och 30 000 avlönade heltidsarbeten.

I min roll på Hästnäringens Nationella Stiftelse, HNS, ser jag stora utvecklingsmöjligheter för hästnäringen. Samtidigt både kan vi och bör ta en ännu större plats i samhällsutveckligen. Hästnäringen kan hjälpa både politiker och andra beslutsfattare genom att delta i lösningar kring många av dagens stora samhällsutmaningar. Jag vill därför beskriva några av de perspektiv vi lyfter i näringens gemensamma utvecklingsplan Hästnäringen 2020.

Hela Sverige ska leva

Hästen är en viktig del för den fortsatta utvecklingen av den svenska landsbygden. Det utbredda intresset för hästar medför en stor efterfrågan på varor och tjänster, där också nya produkter och tjänster utvecklas, vilket ger grund för ett småföretagande i framförallt tätortsnära landsbygd men även i glesbygd. De flesta stadsboende tar sig ut på landsbygden för att umgås och utöva sitt hästintresse. Det ger förutsättningar för flera olika slags företagagande, som inackorderingstall, hovslageri och annat hästrelaterat. Hästintresset är för många dessutom drivkraften för att flytta från stad till landsbygd.
Allt det här ger resurser till att behålla landsbygdens servicestrukturer. Och samtidigt som det skapar viktiga inkomster vid sidan av det traditionella lantbruket ger det människor möjligheter att kunna bo kvar och verka aktivt på landsbygden.
Hästen är på så sätt en mycket stark brygga mellan stad och land!

Bra för både knopp och kropp

Att umgås med hästar är bra för både den mentala och fysiska hälsan och hästen är en viktig källa till upplevelser och avkoppling för många människor. Över en halv miljon människor rider regelbundet, majoriteten av dessa är kvinnor. Det finns många forskningsresultat som påvisar ridningens mycket positiva effekter på kroppen. Hästen är med andra ord ett utmärkt hjälpmedel. Dessutom som också alltmer kan och bör användas inom friskvård och rehabilitering eller för att till exempel bryta drogberoende och socialt utanförskap. Ur ett folkhälsoperspektiv har vår näring oerhört många positiva möjligheter.

Öppna landskap

Hästen ingår som en naturlig del i kretsloppet och bidrar i stor utsträckning till att bevara odlingslandskapets biologiska mångfald samt kultur- och skönhetsvärden.
Det hästarna äter motsvarar drygt 600 000 fotbollsplaner eller en yta lika stor som halva Skånes åkermark. Markerna brukas och slås för att ge stora mängder hästfoder men hästarna bidrar också genom betning till att hålla landskapet öppet.
Med ett ökat antal hästar ersätter hästarna det minskande antalet kor i ett öppet svenskt landskap.
Jag nöjer mig med dessa exempel men som delaktig i många utvecklingsområden skulle jag kunna göra listan betydligt längre över hästnäringens och hästens alla möjligheter för att bidra till en hållbar utveckling av det svenska samhället.

Utveckling kräver dock resurser och HNS har med sina medel från trav- och galoppsporten kunnat vara med och finansiera relevanta utbildningar och på så sätt förse näringen med kompetent arbetskraft. Vidare har vi initierat och drivit ett antal viktiga utvecklingsprojekt, som har haft betydelse för hästnäringens utveckling.
ATG:s insatser inom Stiftelsen Hästforskning är också av stor vikt när det gäller att få fram nya kunskaper genom forskning.

Nya förutsättningar

En omreglerad spelmarknad skapar nya förutsättningar när det gäller finansiering av den verksamhet som är av gemensam betydelse för hästnäringen. Här måste vi förutsätta att våra beslutsfattare förstår helheten och de möjligheter våra hästar erbjuder.

Avslutningsvis vill jag notera att jag inte alls är säker på att alla offentligt insatta medel till hästnäringen blir optimalt använda. Den kompetens som finns inom bland annat HNS och våra olika förbund borde kunna användas mer aktivt i någon form av en rådgivande plattform när offentliga medel beviljas till olika övergripande utvecklingsprojekt inom hästsektorn. Jag är övertygad att det skulle leda till en snabbare och en än mer förstärkt riktning mot de intentioner som finns i utvecklingsplanen ”Hästnäringen 2020”. Det skulle också naturligtvis på så sätt komma hela samhället bättre till gagn.

 

Stefan Johanson,
vd
Hästnäringens Nationella Stiftelse, HNS

 

Author's imageStefan JohansonVD, Hästnäringens Nationella Stiftelse (HNS)
Posted in: