Finns det någon nordisk dimension i spelbranschen?

För ganska exakt två år sedan nappade jag på erbjudandet att börja ägna mig åt lobbying inom spelbranschen, i stället för flygbranschen. Jobbade många år som flygbolaget Finnairs ansvarige för myndighetskontakter, med ett brett arbetsfält från Asien till Ryssland, men även EU och Norden. Det nordiska, och den s.k. Nordiska dimensionen är något jag känner varmt för,  och efter två år som Public Affairs-chef för det åländska spelbolaget Paf har jag några betraktelser kring detta.

Pafs alla intäkter går oavkortat till välgörande ändamål

För att grovt förenkla så är Paf (Ålands Penningautomatförening) ett finskt Veikkaus eller svenskt Svenska Spel i miniformat. Alla intäkter går oavkortat till välgörande ändamål, som bestäms av bolagets ägare Ålands Landskapsregering.  Licensen är utfärdad av Ålands Landskapsregering, och tillåter internationell verksamhet.  Åland har numera även en egen oberoende Lotteriinspektion som ser till att Paf och andra aktörer följer bestämmelserna. Paf är grundat 1966, och det 50-åriga bolaget har sedan länge en godkänd  ”nordisk licens”, för fysisk spelverksamhet på passagerarfartygen i och omkring Östersjön. Detta kan ni notera nästa gång ni tar färjan till Åland, Finland eller Estland. Även om Paf:s online-verksamhet nuförtiden är större än den s.k. ”land and ship”-delen,  så utgör denna verksamhet fortfarande en solid grund.

Paf i den spelpolitiska debatten

Detta är något man bör ha i åtanke när man placerar in Paf på den spelpolitiska kartan i Sverige.  Paf följer med stort intresse Håkan Hallstedts utredning, och den därpå följande politiska debatten fram till valet 2018. Hur vi väljer att vara med och påverka återstår att se, men påverka vill vi.  För Paf är inte den blivande  skattesatsen det väsentliga , utan mera att det ställs höga, mätbara och konkreta krav gällande spelansvaret, via t.ex. Playscan-liknande system. Vi på Paf tycker inte heller att bonusar får skena iväg helt fritt, och det är ärligare mot kunden om återbetalningsprocenten är hög. Vissa påståenden om att en hög återbetalningsprocent lättare attraherar spelmissbrukare har vi inte sett bevisat.

I framkant när det gäller spelansvarsfrågor

De flesta läsarna av denna blogg torde känna till att Paf senaste höst valde att gå ur BOS (Branschföreningen för onlinespel) och just nu överväger ett stödmedlemskap i SPER,  alternativt att påverka debatten i Sverige via andra kanaler.  Håkan Hallstedt har ingen avundsvärd uppgift att sy ihop ett paket som vi alla kan leva med, och Paf förväntar sig en intensiv politisk debatt fram till valet 2018, då det förhoppningsvis ska vara möjligt att ansöka om fullvärdig licens i ett ansvarstagande system.

Under min tid i flygbranschen hade jag blivit van med att trafikpolitik och ansvar för miljön( t.ex. handeln med utsläppsrättigheter) hänger tätt ihop för en lobbyist. Då jag kom in i spelbranschen hade jag av någon anledning mycket små förväntningar på att denna bransch skulle ta ansvar för sina handlingar och ”utsläpp” (=spelmissbruk). Men det gör den ju!  Åtminstone de flesta av oss.  Jag upptäckte snabbt att jag börjat jobba för ett bolag som ligger i yttersta framkant när det gäller spelansvarsfrågor, och det gav mig en rejäl dos av extra motivation. Vi på Paf är stolta över en rad utmärkelser vi fått som bevis på detta, så sent som förra veckan på Malta erhöll Paf det Nordiska EGR-priset som mest “socially responsible operator”. Detta handlar förenklat mycket om hur man kommunicerar med kunder i riskzonen, i en förtroendefull dialog. Om det går riktigt snett, vilket inte är ofta, betalar vi den initiala vården för spelberoende. Detta via ett försäkringssamarbete, som Paf fortfarande torde vara ensamma om på marknaden.  Dock är det viktigt att politikerna inser att problemen med spelberoende också måste vara en del av samhällets allmänna ansvar, så att inte enbart spelbolagen får dra det lasset.

Ett fall där spelbolaget ska dra hela lasset?

Det finns ett fall som diskuterats livligt på Åland den senaste tiden, och som även uppmärksammats i Sverige och resten av Finland, där spelbolaget förväntas dra hela lasset.  Ett  tragiskt fall från åren 2009-12 där en kvinna  via sin egen bokföringsbyrå spelade upp sina företagskunders pengar, en ansenlig summa. Då dessa företagare nu ännu många år senare kämpar för att få tillbaka sina pengar, riktas ljuskäglan i efterhand mot spelbolaget, i detta fall Paf.  Borde det ha varit spelbolagets ansvar att upptäcka dessa sofistikerade kontotransaktioner, då kvinnans spelande pågick relativt jämnt under fyra års tid?  Då kan man ju på ett allmänt plan även fråga sig var bankernas ansvar ligger,  då banken är den instans som torde ha bättre koll på sina egna konton (i detta fall kvinnans bankkonto) och onormala transaktioner. Efter två års funderande har åklagaren nu kommit fram till att fallet kommer att prövas i domstol,  där Paf anklagas för penningtvättsbrott. Om spelbolaget blir dömt, och detta fall utgör något slags nordiskt prejudikat i framtiden, då känns det som om diskussionen om vad som är penningtvätt har hamnat rejält snett.  Så sent som i december 2015 fick en stor nordisk bank ansenliga böter av Finansinspektionen, för stora brister i den interna övervakningen av penningtvätt.

Nordisk dimension 

Slutligen konstaterar jag gällande sätten att omreglera spelmarknaderna i de nordiska grannländerna , att det tyvärr är svårt att där hitta en nordisk dimension och gemenskap.  Danmark tittade ner mot Europa och införde licenssystem i rask takt 2012,  Sverige navigerar försiktigt mot det hållet, men ”ute på kanterna” bromsas det rejält. Norge verkar inte särskilt piggt på ett licenssystem, och i Finland lyckades man genom skicklig EU-lobbying utverka ett tillstånd från EU att t.o.m förstärka monopolet, vilket skedde 1.1 2017. Med motiveringen att ett starkt monopol är det bästa sättet att säkerställa ett ansvarsfullt spelande. Paf tror även i Finland på fri konkurrens, men under ansvar, i ett noggrant reglerat licenssystem med tuffa villkor.

Jag vill ändå tro att det i framtiden finns utrymme för en nordisk tradition och kultur, en dimension som kan utforma den nordiska spelmarknaden till en zon av lika villkor.

Sverker Skogberg

Head of Public Affairs, Paf

 

Author's imageSverker SkogbergHead of Public Affairs, Paf
Posted in: