Gästinlägg: Alla resurser behövs – så kan praktikjobb inom djurhållning leda till fasta jobb för nyanlända

Att tillföra mer resurser är något som vi till mans tror förbättrar våra möjligheter att lyckas med det vi vill. Vi jobbar stenhårt för att öka särintäkterna till våra banor och att höja prispengarna till våra aktiva genom vårt spelbolag ATG.

Vår viktigaste mänskliga resurs består till stor del av ideellt arbetande ponnyföräldrar, amatör- och proffstränare m fl som med kärlek till djuret och sporten transformerar ett intresse till en livsstil. Under senare år har en annan grupp av potentiell mänsklig resurs ökat dramatiskt. Våra nyanlända medmänniskor finns nu här.

På några banor har man börjat förstå den ömsesidiga potential som det innebär. När vi lyft ut hästen till flyktinganläggningen och låtit, i många fall, traumatiserade människor på flykt få vara nära djuret, skapar det ofta en situation där det inte spelar någon roll vem du är, vilket språk du pratar eller hur din vardag i övrigt ser ut. Djuret är enkelt att relatera till. Här och nu.

Det finns en stor kunskap om och ett stort intresse av djurhållning bland våra nyanlända. Tyvärr har att jobba med djur för många av dem – hittills – setts som något som fattiga människor gör. För så är det i deras hemland.

I mitt ordinarie arbete träffar jag många invandrarungdomar med höga ambitioner. De skall bli läkare, advokater och tandläkare. Oavsett skolbakgrund skall de utbilda sig, skaffa ett bra jobb och på så sätt hjälpa till med pengar till släkten i hemlandet.

Jag tycker mig märka att valet av utbildningsväg börjar förändras. Allt fler av våra nyanlända förstår att även yrkesutbildningar, inklusive utbildningar inom naturbruk såsom hästhållning, kan leda till bra jobb.

Travskolan på Wången står värd för ett pilotprojekt där Svensk Travsport samarbetar med Arbetsförmedlingen. Några invandrare har påbörjat sin resa mot travsporten inom satsningen ”Hästnära jobb”. Pilotprojektet inleddes med en yrkeskompetensbedömning och därefter vidtog den utbildning de nu genomgår. Under Wångenvistelsen ska de också utbildas i andra sysslor som tillhör vardagen på en hästgård.

Efter fyra veckor på Wången är det dags för åtta veckors praktik ute hos travtränare eller uppfödare. I slutändan leder projektet förhoppningsvis till en anställning. Ett bra upplägg.

När vi resonerar om hur vi skall ta emot våra nyanlända på vår bana, på vår stallbacke, möts vi tyvärr ibland av kommentarer som ”skaffa ett par kameler, så de kan vara med”. Här måste vi bli bättre.

Att ta vara på alla tillgängliga resurser som finns är nyckeln till framgång. Låt oss hjälpas åt med detta.

 

Håkan Karlsson

Ordförande Jämtlands Travsällskap

 

Author's imageHåkan KarlssonOrdförande Jämtlands Travsällskap